Jag förstår inte varför man ska behöva åka bergodalbana med sina känslor fram och tillbaka. Fan vad jobbigt det är. Så himla pinsamt. Ibland går man runt och bara hatar allt.. Eller stunder då man nästan börjar lipa över orättvisan mot nån stackars katt eller nått i nått land 50 mil bort. Hade ju varit gött med lite självkontroll... Inte gå från über-glad till depp "a la"-kom och hjälp mig.
Suck.. Ska man skylla det på att man är kvinna? Är det på grund av att jag är kvinna? Eller är jag bara psykiskt instabil ?xD aaah... Skylla det på att jag behöver något jag vill ha och tigga till det? Hmpf..
Gnäll gnäll gny dags att räkna matte kanske?
Poff!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar