jag vet at du är trött på den där ständiga känslan,
Av att sitta fast, att känna sig fängslad
Man bor mitt i staden men har aldrig vart så ensam
Dagen blir natt o längtan blir ängslan
Men det känns som man har fastnat i ett gränsland,
Där allting står still förutom klockorna som klämtar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar